Lotta Gröning ledde seminariet genom samtal med panelen nedan:

Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, Svenskt Näringsliv
Karin Sundin, regionråd Region Örebro län
Niclas Lamberg, HR-direktör Trafikverket
Helena Nylén, Varuförsörjningsdirektör, Spendrups
Johan Nestor, varuhuschef IKEA Borlänge

Kort sammanfattat kom panelen fram till:

Ökad grad av specialisering på arbetsmarknaden innebär krav på ökad rörlighet och därmed väl fungerande kommunikationer.
Även arbetsgivare som efterfrågar kompetenser med lägre krav på utbildning är beroende av att transporterna fungerar bra med tillgänglig kollektivtrafik, fungerande vägnät och järnväg.

Bakgrund/Utgångspunkt för seminariet:

Vi blir alltmer rörliga på arbetsmarknaden. Matchning och utbildningsnivå sägs vara två av de viktigaste faktorerna på den framtida arbetsmarknaden. Vad betyder en fungerande infrastruktur och kommunikationer i detta avseende? Vad man ofta glömmer bort i sammanhanget är vilka kunder tjänsteföretagen har. Kunderna är i flera fall stora svenska varuproducerande exportföretag som oftast är lokaliserade långt från storstäderna. Därför är fungerande kommunikationer mellan stad och land extremt viktigt för de svenska företagen. Både vad gäller resor till och från arbetet men också vad gäller resor i tjänsten. För oss är det en självklarhet att svensk industri, som fortfarande är den viktigaste faktorn i svensk ekonomi, kan erbjudas en modern och tillförlitlig infrastruktur.

Genom forskning och innovation ligger Sverige långt fram i den industriella utvecklingen. Detta leder till en ständig effektivisering men man måste komma ihåg att fortfarande är exportvärdet för den varuproducerande exportindustrin högt och bidrar därmed till inkomster för Sverige. För att Sverige i framtiden ska kunna befästa och säkerställa sin starka roll inom forskning och innovation krävs att arbetstagarna på ett effektivt sätt kan nå arbetsgivare över större områden. Graden av specialisering inom arbetslivet innebär dessutom att betydelsen av tillgång till fungerande kommunikationer kommer att öka.

Output:

Abbe Ronsten inledde med att betona att en den ökade grad av specialisering som vi står inför innebär att specifika kompetenser behöver kunna transportera sig längre för att matchas mot arbetsgivaren. Det är viktigt att tåg, buss och bil fungerar bättre ihop. Bussarna styrs idag av skolscheman, men vi behöver fundera mer på hur man tar sig till arbetet. Vi kommer även i fortsättningen vara beroende av att vägnätet fungerar pga. långa avstånd. Tågens tillförlitlighet är också en viktig fråga. Den talande tystnaden på frågan till publiken hur många som vågar ta tåget när man har ett flyg att passa sätter fingret på vikten av en bättre tillförlitlighet.

Karin Sundin beskrev Region Örebro Läns stora utmaningar inom hälsa och sjukvård. Det råder en brist på läkare, specialistsköterskor och undersköterskor och vården blir mer och mer specialiserad. Vi måste jobba smartare! Karin gav exempel på detta genom att berätta att många Örebro (med flera andra) skickar röntgenbilder till Australien. Kompetenser samlas vilket innebär att patienter måste transporteras – sjuktransporterna går varma och ställer ökade krav på fungerande infrastruktur. Upphandling av smarta digitala system är en oerhört viktig fråga, vi har ännu bara sett början på den tekniska utvecklingen inom hälsa och sjukvård! Den digitala tekniken kan hjälpa oss mer! Den åldrande befolkningen ska tas omhand i framtiden, varje liten ort behöver vårdpersonal, det innebär ett logistiskt pussel.

Frågan kom upp om man kommer behöva flytta de äldre till arbetskraften istället, men Karin Sundin svarade att tvångsförflyttning inte är troligt men skulle kunna bli aktuell de sista åren.

Jonas Frycklund beskrev den ökade matchningsproblematiken som ökad specialisering på arbetsmarknaden innebär. Något som ytterligare spär på utmaningen med kompetensförsörjning är den rådande bostadsbristen. Urbaniseringens drivkrafter avtar. Nu har Svenskt Näringsliv konstaterat att folk faktiskt inte flyttar till städerna, utan att städernas folkmängd ökar med invandring och asylsökande.

Helena Nylen beskrev Spendrups utmaning med kompetensförsörjning, dom behöver allt ifrån högkvalitativa bryggare till lagerplockare och kockar i personalrestaurangen. Ju mer högutbildad personal de behöver, desto bredare behöver de söka. Man måste hitta personer som är beredda på att pendla till Grängesberg, för alla vill inte bo där. Detta ställer stora krav på fungerande infrastruktur, att åka kollektivt till Grängesberg är en utmaning! Helena tar även upp attityden på bruksorter till att läsa på högskola som en utmaning. Kan Spendrups entusiasmera unga till att läsa vidare?

Niclas Lamberg har idag 7000 medarbetare på Trafikverket. En stor utmaning dom står inför är att inom 3 år rekrytera 2000 till! Tidigare har man inombranschen kunnat låna kompetenser av varandra, men det räcker inte längre utan nu behöver man få in nya! Var ska Trafikverket hitta kompetensen? Niclas Lamberg letar nya målgrupper som ännu inte lokaliserats. 600 praktikplatser på en 3-årsperiod är en av strategierna. Niclas poängterar också att vi visserligen måste kunna förflytta oss, men vi behöver också mötas utan att resa.

Johan Nestor är varuhuschef på IKEA Borlänge som öppnade för 4 år sedan. Gällande rekrytering så menar han att vi behöver gräva där vi står och att det är viktigt att få in nyanlända i arbete. Bättre kompetensinventering behöver göras bland nyanlända, resurserna behöver tillvaratas! IKEA har många gånger inte krav på högre utbildning utan letar istället för personer med rätt inställning, och de vill att personalen ska spegla hur Sverige ser ut (t.ex kön, ålder och härkomst). Andelen med unga med körkort minskar, vilket ställer än högra krav på tillgänglig kollektivtrafik.

Det rådde en samstämmighet i den breda panelen kring behoven av väl fungerande infrastruktur för att lösa kompetensförsörjningen.